29 november 2007

Paris...

Jaa, imorrn bär det iväg. Ska bli så skönt att komma iväg lite och träffa mamma såklart! Igår hade jag en fruktansvärd dag med ungarna. Matteo hade bestämt sig för att vara överenergisk och protestera mot allt och alla. Fick höra både det ena och det andra om hur elak jag var... Att ha en sån i 11 timmar i sträck tär på nerverna. Amelie var rätt snäll bortsett från morgonen och sena kvällen. På kvällen läser de alltid godnattsaga i föräldrarnas säng. Amelie är trött så hon somnar. De senaste kvällarna har pappan varit bortrest, så jag har fått bära henne över till sin säng, eftersom Sandra nu inte längre kan/bör lyfta henne. Igår vaknade hon när jag bar över henne till sin säng, och hon var inte nöjd! Hon sparkades, slogs och skrek, det sistnämnda i en halvtimma. Sen gick jag över till Laura, så jag skulle slippa höra eländet. Vi har börjat se Ally McBeal. Jag gillar den serien, lagom rolig, lagom lättsam. AVsnitten är 40 min långa, vilket är alldeles utmärkt när man inte orkar vara vaken för att se en två timmar lång film...

Måste komma ihåg att hämta ut mina tågbiljetter idag när jag är i Annecy innan sången. Ska ta och leta lite julklappar också. Fått en del bra idéer. Så ska jag sjunga också. Ska bli kul. Måste även komma ihåg att lämta tillbaka skivorna som jag lånade för tre veckor sen. Sista dagen idag! De hade nämligen stängt förra gången jag var där och försökte...

Nu kanske jag ska ta och städa lite, så jag får det gjort. Klarade iaf av all disk, tvätt och en av dagens våningar förut, så nu har jag bara två våningar kvar. Blir ganska frustrerad när Sandra planerar in två timmars städ på torsdagar. Sen visar det sig att förutom de två timmarna har jag även ca 1½ timma som går till disk och tvätt, som inte är med på schemat, vilket innebär övertid. Det är väl ok de dagar jag inte gör nåt bättre, men just torsdagar när jag vill komma iväg och simma innan skolan känns det ganska kört! Nåja. Idag är simningen skippad, eftersom jag måste städa dagens och morgondagens städning plus packa väskan för imorrn eftersom jag åker tidigt imorrn och kommer tillbaka sent ikväll... Nåväl. Får nog lägga på ett kol nu så det är klart innan Laura kommer.

21 november 2007

Ojojoj..

Äntligen lite lugn. Har satt alla ungarna framför en film, så nu hör jag bara nåt skrik ibland när nån tar för mycket filt eller råkar nudda nån annan. Annars har de lekt hela dagen i olika konstellationer, och som jag har medlat!!! Alla ungar har under dagen bråkat med varandra, så jag har sprungit som en skottspole fram och tillbaka mellan köket och sovrummen där de mestadels lekt (en vånings skillnad, så motion har jag fått också...) för att fördela tiden mellan matlagning, disk och allt som hör därtill, och att medla mellan gallskrikande ungar. Nåja. Nu är dagen nästan över, Lilous mamma kommer och hämtar henne när som helst. Därefter ska mina illbattingar duschas och sen sättas framför en film. Det har dessutom regnat hela dagen, annars hade man ju kunnat gå till lekplatsen, men tre bråkande ungar som dessutom är dyngsura är för mycket. Men eftersom denna dagen också nästan är över så klarar jag nog av det mesta vid det här laget. Har blivit ganska bra på detta tror jag (har jag nåt val??)

Under en period av dagen när tjejerna och matteo var ovänner gjorde jag och matteo apelsiner med kryddnejlikor i. Här luktar jul!! Riktigt nostalgiskt. Imorrn ska jag se om jag kan hitta röda band att hänga dem i. Imorrn är det ju dessutom heldag i Annecy med skola och sång. Ska bli skönt med en barnfri dag, städa måste jag ändå. Jag hoppas iaf att den blir barnfri, eftersom jag tagit ungarna till skolan måndag och tisdag så bör Sandra ta dem torsdag och fredag, hon har iaf sagt att hon tar dem två dagar i veckan. Jaja. Annars får jag väl ta igen det en annan gång. Ger sig...

Jag har börjat titta på desperate housewives, föräldrarna här gillar den serien, så de har två av tre säsonger på dvd. Ganska användbart när man är för trött för att se en hel film, men ändå vill se nåt. Jag ser vissa likheter med den stackars utarbetade mammans barn och mina, de blir speedade av kakor tex. Allvarliga funderingar på att dra in kakorna till mellanmål här, men då blir det väl ramaskri och jag lär aldrig få föräldrarna med mig på det... Nåja. Det finns värre saker än två speedade ungar. tre speedade ungar till exempel. Men det händer ju som väl är inte så ofta.......

19 november 2007

Måndag igen...

Efter varje helg kommer en måndag (logiskt va?) när man måste återanpassa sig till ännu en arbetsvecka. Min har varit ganska bra (majoriteten av den iaf). Har städat lite, simmat lite och så. Eftermiddagen däremot var allt annat än mjuk... Två trötta ungar som slåss, skriker, skyller på varandra och är allmänt hemska. Föräldrarna som kommer hem anser att ungarnas trötthet är en godtagbar ursäkt för att tex låta amelie äta upp endast osten på pizzan, och sedan ge henne mer. Eller bara gå omkring och skrika åt allt som inte faller henne i smaken. Att matteo stängde av videon innan hon hunnit se klart bröllopsklänningen i slutet av robin hood orsakade tex en gråtattack med illskrik, men utan förklaring (den fick mamman gissa sig till...) Hon vet mycket väl att hon är trött och beter sig illa, men eftersom de låter henne, så fortsätter hon.. Nåja. Imorgon har jag en känsla av att det blir etter värre. Hon har dans på kvällen, vilket innebär att hon alltid är tröttare än vanligt på tisdagkvällar. Imorrn ska dessutom hennes kompis komma med hit för att sova över. Sedan är ju allihop lediga onsdag, så kompisen ska stanna här hela dagen, vilket innebär: Ingen siesta, tre ungar att passa och tre ungar att städa efter sedan, samt att amelie kommer vara trött och olidlig även onsdag kväll. Det värsta är att sandra bjöd hit kompisen och bestämde med mamman om att hon skulle stanna här hela onsdagen utan att ens informera mig. Jag fick onda aningar och frågade nu ikväll och jojomän, det stämde... Nåja. Snart är det torsdag får man tänka. Då är det musik. Måste göra min läxa; fått en cd med alla mollskalorna. Här ska improviseras. Trodde aldrig att jag skulle få användning för det där. Dorisk, frygisk mixolydisk........ Nåja. Tji fick jag. Men jag klagar inte =D

Info till släkt o dyl: Millan har önskelistan...

Var på Ikea i lördags. Var riktigt roligt att läsa alla skyltar på franska. De svenska namnen har de kvar iaf, Billy heter Billy här med. Det riktigt roliga är att alla skyltböcker i bokhyllorna är svenska. Det är visserligen titlar so låter så tråkiga att det lika gärna skulle kunna växa mossa på dem "Mitt liv som autist", visst låter det intressant... Jag säger inget om bokens innehåll eftersom jag inte läst den, men av titeln att döma är det inget jag vill läsa heller. Man kan ju också gissa att om de hade ca 300 ex över att ställa i bokhyllorna på Ikea så var det nog inte så många som ville ha den, vilket skulle kunna säga en del om innehållet...

Imorrn har jag halv sovmorgon iaf. Alltid nåt, men hela förmiddan ska det städas iaf. Nåväl. Får väl ta och sova lite nu kanske.

14 november 2007

Se, det snöar...

Då har vi snö då då... Det snöar fortfarande och på marken ligger ca en decimeter. Saknar mina vinterkläder, mamman i familjen ville låna ut sina termobyxor och snowboots till mig, men hon är smalare än jag och har ett par storlekar mindre fötter, så termobyxorna gick inte alls, däremot fick jag på min snowbootsen, men jag har fortfarande ont i tårna. Måste köpa mig egna. Låga eccoskor duger inte i snö... Så jag och ungarna har byggt snögubbe, en halv snögrotta à la Barbapappa (som förövrigt betyder sockervadd på franska) och en snölykta. Bägge två var så glada över snön så de lekte sig trötta. Nu är de på nedervåningen. Amelie sover vet jag. Matteo läser eller sover, tyst är det iaf.

Hade en härlig helg med Laura och hennes tyska kompis som var här och hälsade på. På lördagen var vi i Geneve och trots att jag inte hittade min pyjamas, så hade vi det mysigt iaf. Drack mitt livs bästa kopp varm choklad på mitt numera favoritcafé. Underbart god! Sen lullade vi mest bara runt och tittade på massa saker, men fick nästan inte gjort någonting.

Eftersom Lauras värdmamma fyllt 40 och hade fest på fredagkvällen var deras hus fullt av folk hela helgen som sov över (hennes släkt är tysk) så sov Laura med kompis i gästrummet här bredvid mitt. Så på söndagsmorgonen åt vi en jättegod engelsk frukost bestående av nybakta scones med hemlagad (av mig....) lemoncurd och drack te. Därefter åkte vi in till Geneve med kompisen som skulle hem och lämnade av henne på stationen. Sen tyckte jag och Laura att lite franska skulle väl kanske inte vara så dumt att göra nu, så vi beväpnade oss med choklad och doftljus och stängde in oss på mitt rum i ett par timmar. Blev faktiskt en hel del pluggat (till julmusik). En i allmänhet mysig helg. Kunde jag behöva efter förra veckan. Ungarna var nämligen lediga mån-ons, vilket innebar att jag jobbade väldigt mycket. På fredagen var dessutom Matteos lärare sjuk utan vikarie, vilket innebar en heldag med Matteo. Nog för att de var hyfsat snälla, men lite jobbigt blir det i alla fall.

Nu har jag som sagt en liten lugn stund för mig själv. När det börjar bli liv i ungarna ska vi nog gå ut igen och se om vi kan bli klara med snögrottan. Hoppas att mina tår överlever...

06 november 2007

Tillbaka i arbete

Sådär. Då var man tillbaka igen då efter en helt underbar semester i Tyskland. Var hos Anette och Helmut när ungarna åkte till Italien, det är nämligen höstlov här. Var jätteskönt att bara kunna slappna av i en vecka och inte behöva göra ett handtag i kök, städning och liknande, och dessutom kunna sova länge på morgnarna. Har också ridit en del och hjälpt Nina i stallet. Trevlig avkoppling! Hann också med att shoppa en del, köpte bland annat halksäkra tofflor och halksockar, har nämligen inte lust med fler olyckor i trappan (baken är fortfarande regnbågsfärgad...)

Eftersom ungarna fortfarande har lov (tom imorrn) har jag inte fått nån mjukstart direkt. Positivt är dock att Sandra jobbar hemifrån idag, så lite avlastning har jag iaf. Men imorrn blir det full rulle igen. Eftersom jag har en förkylning på gång känns det inte helt lockande. Ska baka en kladdkaka ikväll tror jag för att pigga upp det hela och för att muntra upp stackars Laura (grannaupairen). En av våra kompisar kom på kant med sin familj och flyttade in hos Lauras familj för den veckan Laura var i tyskland. Under den tiden hann hon prata massa skit om Laura, så nu funderar familjen på att byta bort Laura mot den andra tjejen. Stackars Laura är ju inte helt nöjd med detta så klart, så hon kan definitivt behöva lite kladdkaka...

Nu har jag två galna ungar utanför mitt rum, som leker med kuddar och filtar, ganska högljutt och våldsamt, så jag får väl gå ut och ta hand om det hela. Vi ska åka till Annecy och parken där. Förhoppningsvis lugnar det ner dem en hel del...

25 oktober 2007

Uppätna vantar och ont i baken

Ojojoj. Detta har sannerligen varit en händelserik vecka!

Fick förra helgen reda på att bägge föräldrarna skulle resa bort tre dagar denna veckan, vilket skulle betyda att jag hade ungarna själv tisdag till torsdag. Jag kan inte direkt påstå att jag var glad över det beskedet, men jag tänkte att om det går pannkaka kan jag ju alltid vägra nästa gång. Sanningen är att det inte gick så pannkaka som jag fruktat, de väckte mig inte ens okristligt tidigt (om man inte räknar halv sju en ledig dag som okristligt...) Dessutom var Amelie en liten ängel hela onsdagen. Hon var så snäll och gullig som det bara är möjligt. Jag var så glad att jag hade hennes stöd eftersom hennes bror inte var riktigt lika gullig... Han hade svårt att förstå "säger jag att du inte får gå in i mitt rum och ta saker, så får du inte det" För en gångs skull så vet jag att det inte var fel på min franska... Nåja. Eftermiddagen gick bra i alla fall, förutom en liten detalj; den uppätna vanten.

Vi åkte till en liten park på eftermiddagen. Där finns en lekplats och ett hägn med lite hjortar och nån sorts getter, så vi hade med oss torrt bröd för att mata "Bambi" med. Matteo hade tappat bort sin ena vante i skolan dagen innan och hade därför inga vantar. Efter en liten stund hos bambi tyckte jag att han såg blåfrusen ut och erbjöd honom mina vantar en stund. Han lånade dem och fortsatte att mata hjortarna. Efter en liten stund hör jag ett illskrik, vänder mig om och ser bambi ivägskuttande med den sista brödbiten och min ena vante i munnen. Vanten var visst lite för stor för Matteo, så den följde med när bambi tog brödbiten. Vi försökte förgäves locka till oss bambi med lite gräs, men det var lönlöst, bambi stod mitt i hägnet tuggandes på min vante. Vi försökte tills dess att bambi ätit upp två av vantens fingrar, då gav vi upp. Jag försäkrade ungarna om att bambi skulle ha ont i magen dagen efter.

Imorse när jag just skulle ta ungarna till skolan hände det andra som gör denna vecka händelserik (och ganska smärtsam). Hade gjort mig iordning, hade mina röda myssockar på mig och skulle just gå ner för trappan till andra våningen, en smal trätrappa utan räcken och med pyttesmå trappsteg. På tredje trappsteget halkade jag till, satte mig pladask och gled ner för hela trappan. Letade efter något att ta tag i under hela färden ner och väggarna är målade med nån grusstrukturfärg, vilket innebar att när min färd slutade på golvet nedanför hade jag en mörbultad bak och uppskrapade knogar. Attans, vad ont det gjorde! Amelie, som hade hört ljudet av mig hasande nerför trappan, kom för att se efter vad som hänt. När hon hittade mig nedanför trappan, halvgråtandes, sa hon "Sanna, du får ju se dig för!" Sedan satte hon sig i mitt knä och kramade mig och pussade mig över hela ansiktet för att jag skulle bli glad igen och det blev jag ju, vem kan motstå något sånt? Men nu har jag istället en bakdel som skiftar i regnbågens alla färger...

Det som verkligen får mig att överväga sockeplast i fortsättningen är att detta är andra trappan på två veckor. Förra helgen var det källartrappan (av sten) som jag ofrivilligt hade rally nerför. Det gjorde ont i nästan en vecka, men inte ett blåmärke. Denna gång är det desto värre... Nåja. Jag får helt enkelt göra som Amelie säger, se mig för...

19 oktober 2007

Fredag igen

Tro det eller ej, men tiden går faktiskt väldigt fort här. Har redan varit här i snart 9 veckor... Då är det inte långt kvar tills jag kommer hem igen över jul. Sitter på nedervåningen nu. Min dator installerades nämligen om idag och då försvann allt vad nätverksinställningar heter, vilket innebär att jag inte har trådlöst internet längre utan måste sitta vid sladden. Nåja. Funkar ju det också. Ungarna är iaf såpass lugna att jag kan skriva lite och bara hojta till ibland när jag hör något misstänkt. Lärt mig det franska ordet för otyg, "betisse". Mycket användbart...

Hade musik igår. Var helt underbart. Efter en lite trög start av min lektion fick jag in känslan och det gick så bra och var så roligt att jag inte kunde sluta le på hela eftermiddagen. Enormt härlig känsla, halleluja moment som kishti skulle sagt. =)

Håller på att bråka med tågbiljett nu till paris, som om inte flygbiljetten skulle vara nog. Franska motsvarigheten till SJ, SNCF är rena djungeln av olika typer av biljetter. Eftersom jag inte ordagrant förstår allt som står i de olika alternativen är detta lite småknöligt för mig. Nåja. Får ta och be Sandra om lite hjälp, hon kommer hem från paris idag. Om hon lyckas eftersom det är stor tågstrejk här. Dessutom ska den aupairen som var här för två år sen komma på besök över helgen med just tåg. Får se hur det går...

Nu ska jag gå och duscha mina små illbattingar för att sedan sätta dem framför barbapappa eller något dylikt. Återkommer snart, kanske även med bilder från kossfestivalen. Jag glömde ju naturligtvis min kamera hemma, men Linnea hade med sig sin och har lovat mig sina bilder.

17 oktober 2007

Mormor - en räddande ängel

Onsdag igen vilket betyder att ungarna är lediga från skolan. Bägge föräldrarna är bortresta. Som tur är är mormor till ungarna här för att hjälpa mig. Idag är jag väldigt glad att hon är här, eftersom Amelie började dagen på sitt allra värsta humör, chi-chi kallar vi det när hon är sådan. Är tydligen ett i denna familjen uppfunnet uttryck och jag kan lova att det används flitigt... När hon bråkar med allt och alla, tar saker och är allmänt omöjlig. Denna morgonen har varit en riktig chi-chimorgon. Som tur är så har hon skärpt till sig nu efter tio minuters gråt och skrik på övervåningen...

Igår hade jag min första musikteorilektion. Det var jättekul! Ganska svårt dock, mycket gehör och do-re-mi-skalan som jag inte alls är van vid. Dessutom allt på franska. Men det är kul som sagt var! På grund av musiken måste jag byta franskagrupp också. Pratade med franskaläraren om det igår. Fick rådet att köpa stora franska grammatikboken och läsa hemma. Sagt och gjort. Jag gick till bokaffären och köpte denna, men utan facit, eftersom de inte hade det, men de beställde ett åt mig. Och allt detta lyckades jag få gjort på franska. Inte dåligt må jag säga... =)

Idag står lövskuggning på ritschemat. Man lägger ett höstlöv under ett papper och skuggar sedan över med en färgpenna. Blir nog fint. Vi ska lyssna på Celine Dion när vi gör det, är Amelies önskan...

Har fått skäll för att jag bloggar för lite, så jag gör nu mitt bästa för att skärpa till mig...

15 oktober 2007

Ljuset i tunneln

Jag får ha min musik!!! Blev så glad när vi hittade en lösning på problemet. Lösningen består i att jag byter franskagrupp och stannar kvar i Annecy på torsdagar för att ha sånglektion och kör. Eftersom barnen har gympa på eftermiddagen där, så behöver inte föräldrarna vara hemma förränn kvart i sex iaf, och det tyckte de gick bra. Musikteorin vet jag inte än. Ska gå dit och prata med dem imorrn och se om jag inte kan läsa en hel del av det här hemma, och kanske komma dit en gång i månaden eller nåt.

Jag har också beställt en ny flygbiljett, den jag hade gick nämligen inte att ändra. Jag kommer hem den 14e december klockan 16.40 (gbg). Flyger då via bryssel. Ska bli intressant, eftersom jag inte vart på den flygplatsen förut. Paris flygplats har jag rätt bra koll på nu, men detta blir som sagt var en ny upplevelse.

I helgen har jag varit i annecy. Det var kossfestival, kossorna ska hem från sommarbetet, så då anordnas en festival med kossparad, tivoli och marknad. Det var trevligt, men väldigt mycket folk!!! Sen på söndagen var jag och övriga aupairer uppe på en bergstopp och hade picknick. Mycket trevligt. Såna utflykter är fortfarande möjliga här eftersom vi har solsken och cirka 23 grader i solen. I skuggan är det dock kallt... Men som tur är finns det inte så mycket skugga på bergstoppar.

Ska snart gå och hämta illbattingarna i skolan nu. Vi ska äta mellanmål på lekplatsen. Det tycker de om och jag också, eftersom de då får springa av sig och jag kan sitta och läsa lite franska. De börjar faktiskt bättra sig. Tror att det beror på att jag har lite mer krav än den förra aupairen hade. Nåja. Kanske inte ska säga nåt förränn kvällen är över.

Imorrn åker Sandra på resa. Som tur är kommer mormor till ungarna hit. Har absolut ingen lust att vara ensam med dem, någon måtta får det vara!

Näpp, nu ska jag gå ner och skala äpplen till mellanmålet.

08 oktober 2007

Städning och annat

Sitter och vilar en stund nu när barnen är i skolan. Har just städat tre våningar. Hade tänkt åka in till Annecy tidigt imorrn för att hinna gå till flygkontoret och simma innan skolan. Det är nämligen så att när jag bokade min flygbiljett hit så bokade jag även hemresa till den 20e december, eftersom Sandra sa att det var ett lämpligt datum. Härom veckan bokade de en resa till USA över jul, de åker den 17e. Jag har absolut ingen lust att stanna kvar här ensam. Haken är att det inte går att boka om biljetten. Därför måste jag gå till kontoret och fråga vad jag kan göra åt saken, är lite lättare att resonera med en människa än en dator...

Har äntligen hittat musik att syssla med. Jazz blir det den här gången. Kom in på konservatoriet i Annecy och blev jätteglad. Ännu gladare blev jag när det visade sig ingå kör och teori i priset för sånglektionerna. Sandra var också positiv och sa att det nog inte skulle vara några problem, detta var i torsdags. I morse var det annat ljud i skällan. Då fick jag veta hur krångligt det skulle bli och hur svårt det var för dem att ta sig hem en timma tidigare en dag i veckan. Vi ska prata om detta ikväll, hoppas att det går vägen. Tanken på musiken är ljuspunkten i min tillvaro just nu, får jag inte göra det vet jag inte vad jag gör. Eftersom jag faktiskt jobbar mer än vad kontraktet säger med barnen även utan den där timman en gång i veckan. Nåja. Vi får se ikväll.

Har i alla fall blivit av med all städning nu. Eller nästan. Innan månaden är slut ska här finnas en städerska har Sandra lovat. Hoppas verkligen att hon håller det, det är lite för mycket att jobba 50 timmar i veckan med städning och barnpassning. Blir jag av med städningen så följer vi kontraktet som skrevs på 30 timmar i veckan. Är så knöligt med städet. Jag kan inte åka in till stan och simma ens de dagar jag är ledig om jag inte städar extra mycket de dagar jag är hemma och gör lunch till barnen. De dagar jag har skola äter nämligen barnen i matsalen, vilket innebär att jag i teorin kan åka in till stan tidigare för att till exempel simma. Med städningen är jag dock upptagen till elva ungefär. Sedan har jag två och en halv timma till att ta mig till stan (en halvtimma), simma med allt vad det innebär och äta innan skolan börjar. Rätt så stressigt och då blir det inte kul.

Det blir inte heller någon sport för Matteo på onsdagar (den dagen de är lediga från skolan), för han vill inte. Detta innebär att jag varje onsdag har bägge barnen hela dagen. Oftast vill de inte sova på eftermiddagen heller, vilket innebär att jag har en pauslös arbetsdag på 12 timmar. Roligare kan man ha det... Nåja. Ska nog gå bra det också. Bara jag har min musik att se fram emot. Har jag inte det, så vete sjutton. Nåja det ger sig, förhoppningsvis kommer vi fram till en bra lösning ikväll.

28 september 2007

Förkylt

Nu har hösten kommit på allvar till Menthonnex en Bornes. Detta betyder regn, blåst och kallt. Jag tycker om hösten och har inget emot regnet, blåsten och kylan, så länge de håller sig utomhus. Så är dock inte fallet. Nu är klockan fyra på eftermiddagen här och det är 17 grader inomhus. Gissa om jag fryser... Har gått och blivit förkyld också. Tror dock det beror en hel del på att jag dagarna i ända umgås med två snoriga barn som inte vet att vända sig bort från mig/min mat när de tex hostar... Då är det tur iaf att det finns filtar och varm choklad att mysa med...

Här har köpts piano också. Sandra tyckte det var roligt att Amelie tyckte om att spela piano när vi var hos mormodern, så nu har de köpt ett piano. Gräsligt ostämt förvisso men ändå ett piano. Stämmaren kommer på onsdag och åtgärdar eländet. Tills dess rör jag det inte! Försöker få barnen att låta bli också. Har förklarat för dem (på franska förstås) att pianot har ont i magen och att vi måste vänta på pianodoktorn. Den förklaringen gick hem, så för det mesta slipper jag höra ostämd pianomusik.

Livet här går sin gilla gång med massa städning och ännu mer barnpassning. Ska se om jag inte kan börja simma eller nåt här. Känner hur jag blir mer och mer försoffad trots städningen.

Nu ska jag gå och hämta ungarna i skolan. I eftermiddag kommer italienska släkten hit för att stanna över helgen. Jag flyr fältet mot Geneve. Har nog med ett konstigt språk i huvudet....

23 september 2007

Tillbaka

Sådär. Ungarna är åter i huset. Föräldrarna bestämde sig för att ta ungarna med sig och åka till mormor och morfar över helgen. Kan inte påstå att jag klagade, huset helt för mig själv. Men snäll som hon är lämnade Sandra ett berg av tvätt till mig...

Det bästa med att vara själv här är att jag inte vaknar klockan sju av skrikande ungar. Det är nog det värsta här, jag kan aldrig sova en hel natt utan avbrott ens när jag är ledig, eftersom ungarna både är skrikiga och morgonpigga... Nåja. Imorrn är det måndag igen och ännu en arbetsvecka tar sin början. Har dock språkskola imorrn, så jag behöver inte bekymra mig om lunch till ungarna eftersom de äter i matsalen de dagar jag är i skolan. Skönt. Skolan är riktigt trevlig. Snäll lärare och trevliga aupairer. Har hittat en svensk, Linnéa från skellefteå. Äntligen någon jag kan prata svenska med. Var i Annecy idag och träffade henne tillsammans med Laura (tyskan som bor granne med mig). Vi åt lunch och hade en trevlig slapparedag. Så enormt skönt att bara kunna ta det helt lugnt en hel dag. Eftersom alla affärer här utom matställena är stängda på söndagar, så kan man inte göra något annat än att ta det lugnt, inga måsten, inga "behöver ha detta, leta lämplig affär", bara sitta på en parkbänk i gamla stan och njuta av en glass i solen. För vi har fortfarande sol här. Imorrn också, sen blir det regn. Och kallt. Då får jag dra på mig yllesockarna igen. De har haft en liten paus de senaste nätterna eftersom det varit varmt nog utan dem.

Var hos frisören igår. Det blev kort. Lite för kort. 2½ decimeter kortare närmare bestämt. Så länge det var nerfönat gick det väl an, men nu efter första duschen med min nya frisyr inser jag att jag nog behöver hitta på något sätt att få min kalufs lite mer medgörlig... Om jag hotar den med plattång, så kanske det hela blir lite lättare.

Nu ska jag sova. Kan behöva det, eftersom måndagar här är strora städaredagen. Då ska två av de fyra våningarna totalrengöras, vilket innebär dammsuga, moppa och dammtorka. Lite renlighetsmani har de här. Alla möbler och dylikt ska dammas två gånger i veckan. Alla golv ska tvättas minst en gång i veckan, även där inga barn är, vilket innebär att ingen smutsar ner där. Nåja. Blir de glada av det, så är det väl trevligt...

Ska också försöka bli lite mer frekvent i mitt bloggande. Lovar inget, men jag ska försöka...

10 september 2007

Mont Blanc

Jag har varit på mont blanc. Nästan. Åkte linbana upp till en närbelägen topp och utkiksplats 3842 möh. Först åker man linbana halvvägs upp till en station, där man byter linbana och åker en station till. Därifrån kan man sedan ta en hiss de sista 35 meterna Det är annat än rösefjäll det... =) Var jättefint och vi hade definitivt tur med vädret! Detta var i lördags då jag var ledig. Skönt!

Efter mont blanc åkte vi till geneve för att titta lite och äta mat. Så småning om hittade vi en italiensk restaurang som såg trevlig ut, så vi satte oss. Det tog oss 30 min att få beställa. Eftersom kyparen vinkade "kommer strax" åt oss, så tänkte vi att då kommer han nog snart. Efter dessa 30 beställarminuter tog det nästan 30 min till innan maten kom. Då var vi hungriga! Men maten var värd att vänta på. Mycket god spaghetti bolognese!

På tal om spaghetti. Eftersom pappan i familjen är italienare så är det mycket noga med vilken sorts pasta som köps in. Häromdagen skulle jag koka pasta och valde mellan ca 10 olika former. Här finns bokstavspasta, pastarullar, pastahattar, pastakuddar, allt (förutom de traditionella penne, farfalle spaghetti mm). Jag undrar om barnarbetare används till pastarullarna. Det är små kvadrater av pastaplattor som rullats ihop. Jag har mycket svårt att tro att en maskin gjort detta, men jag vågade inte fråga av rädsla att det skulle tas som kritik mot hans älskade italienska pasta...

Har städat hela morgonen, så nu avnjuter jag mitt eftermiddagslugn till ljudet av grävskopor som håller på med något strax utanför fönstret... Nåja. Jag har inga ungar att passa just nu iaf, eftersom de är i skolan. De har varit rätt snälla idag, så på så vis har det inte vart nån fara, men ändå.

Pluggar franska för fullt. Köpt mig en grammatikbok. Är inte helt enkelt med deras prepositioner. Det heter att man går i en gata, men på en väg ungefär. De har ung 10 stycken och dessa används lite hipp som happ, man vet aldrig när det ska vara vilken. Inte ens Sandra kunde förklara detta mysterium för mig, så det måste vara allvarligt... Om någon har några bra idéer, så mejla mig! Mejla ändå förresten. Vill veta vad som händer där hemma...



Taget längst ner upp mot första stationen



Bild tagen från utsiktplatsen över mont blanc



Visst är det vackert med molnen och bergstopparna som sticker upp som öar.


Jag framför mont blanc

06 september 2007

Brrrrr...

Här är kallt.... Jag bor ensam på tredje våningen i huset och kan upplysa om att värme stiger inte uppåt! Igår kväll tog jag för säkerhets skull flanellpyjamas och ullsockar. När jag vaknade imorse frös jag om nästippen, som var det enda utanför täcket. Jag klädde på mig och tog en kik på termometern jag har här. 15 grader!! Pappan i familjen har varit bortrest sen i måndags och därmed inte märkt av att det är kallt. Huset värms knappt upp, bara som standard för september månad. Här brukar det inte gå under 5 grader om nätterna i september tydligen.... Nåja. Värmen ska på och jag ska få tjockare täcke. Fast det hjälper ju inte fingrarna nu tex. Någon som vet om det finns värme till tangentbord och pekplatta på laptop??

Nu är föräldrarna hemma resten av veckan iaf. Nån helgdag i Geneve, där de jobbar. Så slipper jag iaf höra Amelies skrik om "Du är dum, jag vill ha MAMMA!!!" på kvällarna... Jag försöker dra mig till minnes om jag varit lika jobbig som ungarna här är. När jag rannsakar mig själv kommer jag på somliga händelser, men förhoppningsvis var det inte så illa. Eller??? Kunde jag också stå och skrika i en halvtimma (!!!) för att jag förlagt ett gossedjur? Eller börja gråta och skrika för att någon sade åt mig att inte peta näsan? Förhoppningsvis inte. Om så var fallet så ber jag om ursäkt (bättre sent än aldrig).

När jag var i Geneve i helgen var jag på turistbyrån och hämtade information om olika musikevenemang. Har hittat en konsert som jag vill gå på i slutet av september. Ville gärna gå på opera nån gång i höst också. Får se hur det blir med det.

Längtar tills skolan börjar för mig också. Är ganska trist att bara gå här, även om det är lugnt och skönt nu när skolan börjat för ungarna. Jag vill komma härifrån lite också. Idag är det exakt två veckor tills nivåtestet inför skolan är.

Nu ska jag gå och duscha innan jag ska ta itu med dagens göromål. Har satt på den manuella uppvärmningen av badrummet, så förhoppningsvis är det uthärdlig temperatur där iaf...

02 september 2007

Äntligen ledig...

Nu har jag min första ledighet sen jag kom hit... Är inte dumt!!! Igår var jag i Geneve. Mycket trevlig stad. Skulle kunna tänka mig att bo där. Om jag var rik förstås och hade råd att bo i centrum, för förorterna (iaf dem jag sett) är inget vidare roliga...

Imorrn börjar skolan för ungarna. Trodde jag....... Nähäpp. På tisdag eftermiddag, vilket innebär att jag har dem en heldag plus tisdag förmiddag. Sen är de lediga på onsdagar och då har Sandra bjudit in en kompis till ungarna för att leka, vilket innebär att jag har tre stycken att se efter. Denna kompis är en tjej vid namn Majva (tror det stavas så) och hon är inte helt enkel. En mindre tornado närmare bestämt... Nåja. Förhoppningsvis klarar de av att leka själva, så jag bara behöver finnas i närheten utifall att.

Jag har alltså kommit hem från morföräldrarna nu. Åkte på någon infektion där, vilket var mindre trevligt, men inte så farligt. Träffade världens sötaste pudel och en katt med ungefär samma storlek som hunden men betydligt lurvigare, lite nallebjörnsstuk.
Franska lärde jag mig också. Aldrig har jag varit så glad över min lilla fickordbok. Vi slog flitigt, både jag och morföräldrarna. En annan sak som var ganska trevlig var att de hade tv där, vilket innebar att jag kunde se lite friidrott. Friidrott är en av få sporter som faktiskt är rolig att titta på (förutom 5 mil gång då). Det händer mycket och hela tiden. (jfr tennis.....)

Nu ska jag duscha för snart bär det iväg till Geneve igen. Idag ska vi reka lite för att se vad man kan göra där. Eftersom allt är stängt, så tyckte vi att det kan vara bra, eftersom det tar så mycket längre tid att se sig omkring när man går in i en massa affärer hela tiden... En positiv sak med affärerna är dock att de har helt underbar choklad här av en fransk tillverkare, Michel Cluizel. Helt underbar choklad!!! Inte farligt dyr heller, tror att den kostar drygt det dubbla på NK jämfört med i geneve.





Translate my blog into your language