Idag har jag och Johannes varit och tittat på en helt underbar lägenhet. Den ligger i ett halvtaskigt område, men eftersom det drar ner priset kan jag definitivt leva med det! Problemet är att de kräver en guarantor, vilket i princip är någon som kan stå för att vi kommer betala våra räkningar och så länge vi gör det är denne personen bara ett namn på ett papper. Vad som komplicerar det hela är att denna personen måste ha bott här i Storbritannien i minst tre år och tjäna minst £25 000 per år. Svenska föräldrar duger alltså inte...

På vägen hem gick vi förbi Staplers för att köpa lite gem och plastmappar och liknande. Väl där kom jag på att min kalender går ut nästa vecka. Det slutade med att jag hittade filofaxavdelningen och efter många om och men köpte en i fuskläder. De i riktigt läder kostar över £60 (ca 800 kr), men denna kostade bara £20 (ca 250 kr). Eftersom jag hade tänkt köpa en från personligalmanacka.se och den hade kostat 275+frakt så tyckte jag att detta var helt okej. Så nu sitter jag här med min filofax och känner mig viktig. Fast det känns lite fånigt att köpa den precis före sommarlovet eftersom jag inte har så mycket att skriva i den förrän till hösten. Inte för att jag räknar med att kunna hålla mig själv sysslolös fram till hösten, men ändå.

.