Se, det snöar...

Då har vi snö då då... Det snöar fortfarande och på marken ligger ca en decimeter. Saknar mina vinterkläder, mamman i familjen ville låna ut sina termobyxor och snowboots till mig, men hon är smalare än jag och har ett par storlekar mindre fötter, så termobyxorna gick inte alls, däremot fick jag på min snowbootsen, men jag har fortfarande ont i tårna. Måste köpa mig egna. Låga eccoskor duger inte i snö... Så jag och ungarna har byggt snögubbe, en halv snögrotta à la Barbapappa (som förövrigt betyder sockervadd på franska) och en snölykta. Bägge två var så glada över snön så de lekte sig trötta. Nu är de på nedervåningen. Amelie sover vet jag. Matteo läser eller sover, tyst är det iaf.

Hade en härlig helg med Laura och hennes tyska kompis som var här och hälsade på. På lördagen var vi i Geneve och trots att jag inte hittade min pyjamas, så hade vi det mysigt iaf. Drack mitt livs bästa kopp varm choklad på mitt numera favoritcafé. Underbart god! Sen lullade vi mest bara runt och tittade på massa saker, men fick nästan inte gjort någonting.

Eftersom Lauras värdmamma fyllt 40 och hade fest på fredagkvällen var deras hus fullt av folk hela helgen som sov över (hennes släkt är tysk) så sov Laura med kompis i gästrummet här bredvid mitt. Så på söndagsmorgonen åt vi en jättegod engelsk frukost bestående av nybakta scones med hemlagad (av mig....) lemoncurd och drack te. Därefter åkte vi in till Geneve med kompisen som skulle hem och lämnade av henne på stationen. Sen tyckte jag och Laura att lite franska skulle väl kanske inte vara så dumt att göra nu, så vi beväpnade oss med choklad och doftljus och stängde in oss på mitt rum i ett par timmar. Blev faktiskt en hel del pluggat (till julmusik). En i allmänhet mysig helg. Kunde jag behöva efter förra veckan. Ungarna var nämligen lediga mån-ons, vilket innebar att jag jobbade väldigt mycket. På fredagen var dessutom Matteos lärare sjuk utan vikarie, vilket innebar en heldag med Matteo. Nog för att de var hyfsat snälla, men lite jobbigt blir det i alla fall.

Nu har jag som sagt en liten lugn stund för mig själv. När det börjar bli liv i ungarna ska vi nog gå ut igen och se om vi kan bli klara med snögrottan. Hoppas att mina tår överlever...